Time Waits For No Man. right?

Sitter nu här på övervåningen av 101 Petersen St, blickandes ut över Moreton Bay där fullmånen lyser upp hela vattnet. Sitter i precis samma stol och vid precis samma bord som jag gjorde för 8 åtta månader sedan då mitt stora äventyr just hade startat. Det äventyr jag sett fram emot hela gymnasiet (3 år) och ett äventyr jag knappt visste hur det det skulle se ut eller vad som komma skulle. Åtta månader senare kan jag nu bara blicka tillbaka och minnas. Tankarna som kommer upp inuti mitt huvud bildar ett stort leende på mina läppar, mina minnen är lika starka som dom var då det egentligen skedde och dom blir bara starkare och mer färgglada för varje dag som går. Men att sitta på ett ställe och få det att kännas som 8 månader tillbaka i tiden är en väldigt obeskrivlig känsla... Jag minns då jag kom fram till Brisbane, väldigt Jet-legged med sömnsvårigheter på grund av nyfikenhet och äventyrslust. Det känns som att det var igår, men samtidigt med ett så stort och långt andetag emellan. Nu sitter jag istället här, med nya sömnsvårigheter på grund av en hemresa som egentligen känns så långt bort. Overkligt. Att 8 månader kan gå så fort. Att åtta månader kan innehålla så mycket. Det är också dom åtta månader som jag utvecklats som mest som person, på alla möjliga sätt. Jag vet att jag till största delen har dig att tacka farbror! Du har alltid stöttat mig till att bli en bättre människa, både inom jobb och personlighetsmässigt. Du har pressat mig till mitt yttersta för att bli så bra som möjligt och kunna ta hand om mig själv på bästa sätt då jag är ensam, då jag inte har en farbror att luta sig tillbaka emot. Detta får mig bara att tänka extra mycket på min skateboard-accident som inträffade endast 19h efter att du "skickat iväg mig" på "egna" äventyr... Vad ska man säga, jag klarar mig inte utan dig! Nä men skämt och sido, jag är otroligt tacksam för allt du gjort för mig Hans då det gäller jobb och ditt sätt att agera farbror och far för mig de senaste månaderna! Jag kommer aldirg kunna visa min uppskattning nog!

Min senaste uppdatering handlande om Magnetic Island. Jag och Sebastian var då på väg upp längs öst-kusten med siktet instaällt på Cairns i norr. Efter M-Island körde vi direkt dit för att häsla på Lachie, min gode vän som bor där uppe. Vi stannade hos honom och hans underbara familj i 5 dagar. Vi blev så bortskämda, vår protein no carb diet gick åt pipan! Vi kunde inte tacka nej åt deras vänlighet då dom bjöd på lyxmat med skålar fulla med italiensk gelato till efterrätt. Vi blev behandlade som kungar och hade hur roligt som helst. Höjdpunkten var nog då vi tog hans speedboat ute på sjön och åkte wakeskate, obeskrivligt kul! En wakeskate är som wakeboard fast man har varken bindingar eller fenor, det är bara är figursågad playwoodskiva i princip. Svårighetsgraden och spänningen gör det mycket roligare än en wakeboard.

Efter Carins var det bara att börja rulla söderut igen, med siktet då inställt på Fraser Island! Vår sista "stora" inplanerade äventyr! Och vilket äventyr det blev!!! Vädret var helt magiskt, sällskapet gav en skrattcramp i magen och ön gjorde en totalt mållös. Platserna vi besökte går inte att beskriva med ord eller bilder, det var bara det mest sinnesjuka jag hade sett... Så vackert så det var inte sant! Världens största sandö, Fraser Island. Jag besökte ön 5 år sedan med min familj, men mitt minne var då inte tillräckligt starkt för mig att minnas att det var så underbart, det var sagolikt! Vi valde att satsa på en så kallad self-guided tour där man inte åkte en turist buss med guide utan man parade istället ihop sig åtta stycken random i en 4WD och bestämde tillsammans vars man ville köra och vad man ville se. Det var det bästa beslutet vi gjort!

Denna kommande historia är lite rolig, i alla fall så här i efterhand. Häng med nu, tänk er in i denna situationen! Vi anländer till Rainbow Beach (stället vi skulle fara ifrån till Fraser Island) tidigt innan färjan över skall gå för att hinna träffa våra medresenärer samt prata med vår guide som ska tipsa oss om vad vi kan göra på ön för att få en så bra resa som möjligt. Okej så vi kommer iaf tillsist fram, det ös regnar utanför garaget där vi står i en halvcirkel runt denna man i 45 års åldern som just ger oss instruktioner om kommande drömhelg. Han är väl runt 170 cm lång och 170 cm bred, långt ohyfsat skägg samt en kal fläck utan hår omringat av hår ovanpå skallen. Hans röst är totalt monoton, han håller ett 15 minuters "inspirations-tal" i ett och samma tonläge, utan att röra en kroppsdel eller ändra ansiktsuttryck... En fantastiskt dålig talare med andra ord. Iaf, han ska ju ändå inte med på resan tänkte jag, han pratar ju endå bara om försäkringar hit och dit. Men då kommer han plötsligt in på något mer intressantare (men med fortfarande samma teknik). "Alright guys, I probably will make alot of people disappointed by saying this but it is a fact that you have choosen to go to Fraser Island on the worst possible weekend of the whole year. Okey. Sadly the weather looks awful, it doesn't look good at all. Because of the tides it will be impossible to visit Indian Heads and the Champagne Pools which probably is two out of the top three places on Fraser Island. Okey. The third, Lake Mckinzy is sadly enough also just to forgett because it's an reconstruction area until september 2010. Okey. And be really careful on the Island, two people died there last week. One girl ran down the sanddunes of Lake Wabby and fell on a stick and got it tru her mouth and out of her neck. Another guy drowned in the same lake, they found him on the bottom of the lake three days ago. Rescue and help is almost 3 hours away, at best. Okey. Don't camp at the beach, it's not safe. But you are young, you will sort it out."

Där står vi, åtta backpackers som lagt ner mycket pengar på denna resa ihopp om att det ska bli den dröm vi förutspått helt nersparkade, brutalt misshandlade. Ja han till och med sparkade på oss medan vi låg ner. Han riktigt tröck upp allt negativt man kan tänka sig komma skall rakt upp i ansiktet på oss. Vi trodde inte det var sant. I detta nu var jag så less på alla hans "Okey" som han valde att avsluta varje mening med så jag hade lust att ta försäkringspapprerna och köra upp dom högt, jag högt upp ni kanske kan räkna ut själva. Men jag kunde bara skratta, det gjorde vi alla. Haha. Detta var inte sant. I hela bilresan påväg till ön satt vi bara och skrattade, skrattade och härmade, härmade och skrattade. Vad kunde vi annars göra, bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Vi anländer iaf till ön, regnet upphör då vi är på färjan över. Så fort vi lägger våra första bilspår på sanden ser vi en stor död sköldpadda uppflushad på stranden. Detta kändes som vändningen, vi påstod att det var ett tecken! 60 minuter senare spricker molnen upp och fram tittar en gigantisk sol! Vädret har gjort en helomvändning och till vår förvåning kunde vi strippa oss halvt nakna och jobba på brännan. Bara 3 timmar efter vårat lilla samtal med Mr. Munter. Nu var det verkligen dags, "Let's let this weekend be the best of the whole year" Och som gudarna var med oss. Det slutade med att vi fick reda på av andra resenärer på ön att allt den där gubben hade sagt var skitsnack, man kunde göra allting, man vart bara tvungen att planera dagen lite noggrannare och inte sova till 12. Vi gjorde allt han sade att vi inte fick göra. Besökte Indian Heads, Champagne Pools, Lake Mckenzy, sprang ner för sanddynorna, campade på beachen och njöt av solen. Och där har du även receptet till den abosolut bästa helgen på hela året. Den absolut bästa helgen på min hela resa! Snipp snapp slut så var denna saga slut. Amen!

Ikväll var jag och Sebastian hembjudna på middag i familjen Petterssons residens. Det hushåll jag för många månader sedan kallade hem, den säng som alltid blev bäddad varje morgon samt den swimminpool som alltid kylde ner en varm kropp varje eftermiddag. Den plats där allt startade. Nu har änden snart funnit starten, cirkeln har nu snart slutits! På måndag morgon lämnar flyget Brisbane flygplats. Onboard sitter två unga, svenska mycket stiliga ungkarlar och ler samtidigt som dom blickar ut genom fönstret. Jag är nöjd, vi är nöjda, med det vi åstadkommit i detta land, a land called Down Under. Min resa har gått snabbt, jag har hunnit med om mycket! Jobbat på två högt uppsatta restauranger i två topp städer. Träffat och skapat vänner för resten av mitt liv över hela landet. Jag har representerat och skapat ett gott rykte om mig och min familj. Men jag har framförallt åstadkommit och upplevt allt jag hoppats och drömt om att få göra samt lite till! Mitt äventyr har varit ofattbart magisk. Jag hade inte ändrat på något om jag hade fått och kunnat. Detta var min resa, mitt äventyr, min dröm. I efterhand ses det som en vinst, något jag åstadkommit och som kan ge mig njutningen att kolla tillbaka emot med en enorm lycka och stolthet. Jag gjorde Australien 2009/2010, och jag gjorde det på mitt sätt! Bara mitt sätt, ingen annans.

Time Waits For No Man. words!

Magnetic Island

Nu sitter jag bredvid min hunk Sebastian, vi har precis varit till en supermarket for att ha inhandlat lunch. Det blev Keso, Tonfisk och Kycklingbrost for mig. En raksalad, keso och kyckling for Sebbe. Sedan kopte vi varsin pase "Tao Kae Noi" vilket ar ett japanskt sjograsmirakel. Det ar krispigt sjogras precis som chips men har absolut inga varden, perfekt godis for oss! Nyttigt och gott :) Innan det sa har vi varit ute och promenerat pa stranden 1 h imorse (Vi har borjat gora det varje morgon som morgon cardio), en underbar start pa dagen!!!

Vi ar pa Magnetic Island (Googla garna), vilket overraskat mig en hel del, jag visste ingenting om on innan utan bestamde oss for att fara hit efter att vi traffat en engelsk kille och tva tjejer. Vi traffade dom pa baten Anaconda III och dom ar verkligen superharliga :) Killen ar superintresserad i fotboll och tjejerna ar bara underbart spontana och roliga. Vi bjod med dom att resa med oss upp langs kusten och dom blev overlyckliga sa vi trangde in oss alla 5 med packning i lilla Wendy och laddade for en 4 h bilresa! Det blev en resa att minnas. Jag hade en oljedunk i bilen, den fick efter packning inte plats i bilen (den var relativt stor och mindre an halvfull), tankte da snabbt (visade sig vara for snabbt) och borjade fylla pa med oljan i bilen for att slippa slanga all denna olja. Jag hade ju inte fyllt pa den pa ett tag sa varfor inte ?! Utan vidare eftergranskning tomde jag dunken och borjade rulla norrut... Forsta 20 min gick super, bra musik och stamning i bilen, frid och frojd :) Sedan borjar plotsligt oljelampan lysa samt enorma mangder rok puffas ut ur avgasroret... Shit kanske inte var en bra ide' att fylla pa den dar extra oljan. Kan man overfylla bilen med olja tankte jag snabbt? SJALVKLART kan man det kom jag ju pa samma sekund, vilken idiot jag ar. Men jag lyckas ta mig hela 40 km till till narmaste service station och darifran fa directions till narmaste mekaniker. Da jag kommer fram till mekanikern skrattar han at mig till att borja med da han far se Wendy (bilen for dom som inte hanger med) och sedan annu mer da han kollar oljestickan... Han tomde bilen pa olja at mig och en timma senare var vi okej att aka igen. Det var ju bara 2 L for mycket olja, inte sa farligt va ?! hahaha shit vad jag skamms da jag skriver det, jag ar ju anda fran Lulea!!! Borde med andra ord veta mer om bilar. Men han sade ocksa att om jag kort en ynka km langre sa hade det gatt illa, riktigt illa. Motorn kokade da jag kom fram... Men an en gang sa svek inte Wendy mig, aven om jag behandlade henne illa, det kommer inte handa igen :)

Ikvall lamnar vi on for att fara in och sova i Townsville (stad just nedanfor Cairns) innan vi aker vidare norrut till var slutdestination pa denna northern roadtrip, Cairns. Far se hur manga dagar vi blir dar, det ar inte bestamt annu men efter det far vi ner soderut igen med sikte pa fantastiska Fraser Island!

Anaconda III, vilket magiskt aventyr!!! En 30 meter lang segelbat, 35 personer, dykning och snorkling, matade fiskar, at god mat och framforallt hade vi fantastiskt vader. Man kan inte begara sa mycket mer... Dykningen var absolut hojdpunkten for mig (Sebastian instammer aven pa mitt uttalande), det var superbra for man behovde inte vara certifierad for att fa dyka, Sebbe behovde bara gora ett introdyk sa han fick lara sig allt sen var han redo ner i vattnet!!! Han alskade det, jag ar sa glad att han fick uppleva det! Pa Stora Barriar Revet, inte manga som far uppleva! Men jag som redan var certifierad fick direkt ta mig an de stora utmaningarna. Jag borjade med ett Deep Dive, vi dok ner till hela 30.0 meter, dok bland White och Black tip Reef Sharks, Sting-rays och skoldpaddor. Vilket fantastisk undervattensliv!!! Mitt tidigare rekord var endast 16 meter, sa nu dubblade jag upp - en minnesvard upplevelse! Men mitt coolaste och absolut mest minnesvarda var anda dyket jag gjorde 10 timmar efter mitt Deep Dive. Namligen Night Dive!!! Klockan 21.00 dok vi ner i vattnet, med endast varsin ficklampa som belysning. Det var backsvart, vi var 5 certifierade dykare som tillsammans gjorde allt vi kunde for att belysa och varna varandra for havets nattliv. Vad ska jag saga, DOM ABSOLUT STORSTA SKOLDPADDORNA JAG NAGONSIN SETT. Da raknar jag med tv och allt. En var tydligen 250 ar plus, helt sinnessjukt. Dom kom alltid dit for att sova pa natterna, i stora grottor. Jag holl i deras skal och red med dom medans dom simmade ivag, gjorde "High-five" och simmade under dom. Det var en underbar upplevelse, vilka djur! Som avslutning da vi var pa vag tillbaka mot baten simmade en White tip (HAJ) emallan oss, tank er det... Kolsvart, alla ficklampor pa en haj som bara ar meter ifran dig! AWESOME!!!

Min credit pa datorn tar slut nu vilken sekund som helst... Ville bara gora en snabb uppdatering pa varat avantyr!
Nicklas Ask, skit kul att du ringde imorse! Valdigt gladjande att prata med dig, det uppskattas!
Ta hand om er! Sebbe och jag skickar all var karlek!!!

"We are livin' everyday as if it was the last, why shouldn't we? Peace out

Anaconda III

Hej kara lasare! Hoppas verkligen ni ar kvar dar ute, jag klandrar ingen med tanke pa att min uppdatering varit under all kritik. Med tanke pa min fantastiska resa jag genomfor och hur mycket jag egentligen har att beratta sa maste jag saga att jag borde ge mig sjalv sparken som agare av denna gratisblogg. Men jag maste aven erkanna att tillgangen till denna internetvarld och kommunikations tillgangar ar enormt svart da man ar en backpacker pa resande fot. Nar man sedan tror att man har tillgang (McDonalds Free Wireless) sa dor antingen datorn eller uppkopplingen innan man knappt hunnit komma igang, det ar tragik-komik i Chaplin klass tamej fan. Men men, nu sitter jag har pa ett fungerande internetcafe dar varken eller kommer ge upp pa mig. Nu till det intressanta :) :)

Anaconda III, vad kan det betyda? Manga av er kan nog koppla ihop en rubrik med nedanliggande bild (hittade tyvarr bara en) sa ni kan nog gissa att det ar den massiva segelbaten jag forsoker beskriva! Ratt! Jag och min otroligt snygga, valtranade och maskulina (speciellt efter hans senaste inkop av dom tajtaste speedo-badbyxorna i hela Australien igar) Sebastian Pisano ska om drygt 8 timmar ga on board pa denna "MEGA YACHT" som dom sjalva valjer att kalla deras segelbat. Med all ratt kan man ju tycka :) Sa har gick det till, vi var i Noosa och bastamde oss for att vi ville fara upp till Whitsundays for att segla oss ut till alla oar och det varldskanda GREAT BARRIER REEF (Stora Barriar Revet) for vi var overtygade om att det skulle bli en fantastisk upplevelse! Sa vi tradde in pa en travelagency och sa "Hello, Our name is Mr. Pettersson and Mr. Pisano, and we would like to sail at the Great Barrier Reef and as you of course understand it has to be with the biggest and the best boat on the whole reef." (typ nagot i den stilen kommer inte ihag exakt :) ) Farfar forstar i alla fall vad jag menar :P Hon foljde sjalvklart med i konversationen och plockade fram en broshyr och sade "Then this one is the only one for you, sir, Anaconda III. The biggest sail boat on the whole Great Barrier Reef which will take you to the best places and let you dive at Australia's best diving sites." Vi kollade pa bilden, sedan pa varandra. -"It sounds great, we want it!"

Okej jag kan sluta med alla coola citat tecken, ni fattar poangen! Ne men om jag ska vara arlig sa satt vi vall en dryg timma och jamforde batar, priser och datum. Men vi bestamde oss i alla fall till sist att satsa pa det storsta och basta (kanske aven dyraste, valde att satta det i en parantes for att forsoka lata lite mindre dryg), Anaconda III. Den ar 102 feet (31 meter) lang, 26 feet (8 meter) bred och tar 32 passangerare plus staff! Vi kommer vara ute i 3 natter och 3 dagar pa Stora Barriar Revet utanfor Australiens ostkust och besoka alla de vackraste oarna samt dyka bland alla de basta stallena. Kommer bli toppen :) Vi valde att satsa pa detta eftersom det verkligen ar nagot vi bada vill vara med om. Man kunde valja mindre sa kallade "partybatar" som mest for ut pa revet for att festa. Men vi kande oss otroligt mogna som valde detta batmirakel tillsammans med alla aldre Australienska medborgare samt turister. Det ar val klart att tva svenska hunkar som oss passar in pa denna baten :) Det kommer bli en otrolig upplevelse vi sent kommer glomma :) :) Vi bada ar otroligt uppspelta och ser fram emot att forsoka uppleva samma sak som min kara farbror Hans med besattning (min underbara bror och vackra kusin Johanna) far vara med om dagligen pa deras paradisresa fran Panama - Brisbane pa en lika paradisliknande segelbatsmirakel!

Vi ska scuba-dyka. Jag blev ju certifierad dryga manaderna sedan. Kommer bli fantastisk kul att plocka upp det igen! :) Det basta med denna bat ar att aven icke-certifierade dykare aven far folja med pa dessa dyk. Sa Sebastian far alltsa ocksa dyka, han maste bara ga igenom ett intro dyk samt teori lektion forst sen ar aven han redo att hoppa ner i vattnet med tank och vatdrakt :) :)

Nu maste jag kila, vi maste fortsatta planera var packning, parkera bilen samt hinna ligga vid Airlie beach lagoon nagra timmar innan vi kliver pa var drombat! Forvanta er en massiv uppdatering da vi ar tillbaka pa land (mandag!)!!! Jag ar sa uppspelt sa att jag inte vad vad jag ska skriva langre... Dags att avsluta innan det ar forsent :)

TIME WAITS FOR NO MAN!

...sa vad vantar du pa? far ut och segla eller ngt! Sorry. Mycket stark karlek dock trots mycket odragligt han fran min sida nu. Simma lungt!
THE MAN DOWN UNDER + Hunk Sebbe

Going on roadtrip. Again

Hej hej halla! Jag ar nu I brisbane, eller jag har varit har i drygt 5 dagar nu! Jag och Sebastian bor hos min gode van Chris, han och hans familj ar nog dom underbaraste manniskorna i varlden och dom har aterigen tagit emot mig och mina vanner med oppna armar!

Den senaste veckan har varit fantastisk. Sa fort vi korde upp fran Byron Bay och borjade se mer och mer Brisbane skyltar kandes det verkligen som att man var pa vag hem. De senaste 8 manaderna har jag ju trots allt spenderat 4,5 i Brisbane sa det ar ju for tillfallet min hem. Sa himla roligt att traffa alla kompisar, besoka sitt gamla jobb och bara njuta av den harliga queensland atmosfaren:) Vi har haft riktigt roligt har dom senaste dagarna, har spelat en hel del basket, tennis, fotboll och har aven hunnit med att catcha up med alla kompisar over nagra kalla proteindrinkar?! eller. Hehe

Men nu ska the Wolfpack (jag,sebbe och emil) borja kora norrut. Vi ska klattra annu lite hogre upp langs detta underbara land for att utveckla var kunskap samt vidga vara vyer. Start i Noosa idag, sedan aker Emil hem :( pa onsdag till Sverige sa da fortsatter jag och Sebastian ytterliggare lite hogre.

Jag har lagt upp ett helt album pa facebook som bildligt beskriver hur bra vi haft det de senaste 3 veckorna som Sebastian har varit har. Med start i Blue mountains, vidare upp till paradiset Red Rock och sedan Byron Bay! Nu ska vi ut pa ett nytt aventyr, nya bilder skall bli tagna, nya magrutor ska bli spanda och framforallt nya vagor skall bli besegrade!

Farfar jag lagger upp nagra bilder aven har sa att du kan fa lite ogongodis nu nar mamma inte ar hemma och kan visa dig facebook.

The man down under med crew far nu ut pa nya aventyr! Hall tummarna, tidigare erfarenheter vet att vad som helst kan handa! Mycket karlek och saknad!

Gustav och Sebastian

Sky Dive i Byron Bay

Sitter nu har pa samma internetcafe, i mina svarta Havianas (flip-flops), min nya vita Billabong T-shirt samt min bla/svarta sarrong med odlor pa med ett vitt litet kvitto liggandes intill mig. Detta kvitto kan se enormt litet ut till varlden, speciellt nar jag sa utforligt beskrev min utstyrsel denna onsdag morgon :p. Men det ar faktiskt sa att det kvittot ar min biljett, mitt intyg pa att jag far uppfylla en sak jag velat gora enormt lange, namligen att hoppa ut fran ett flygplan 14.000 feet upp i luften med en forhoppningsvis mer rutinerad man och fallskarm. For att sedan falla mer an 60 sekunder fritt fall mot marken innan var livlina utloses. Min bror har gjort samma adrenalinkick da han var har i samma skede av hans liv och jag citerar honom "det forndrade mitt liv". Hehe arligt talat kommer jag inte ihag om han sa exakt sa men det ar i alla fall vad jag vill komma ihag att han sade for jag tror verkligen att det kommer bli den upplevelse jag kommer komma ihag lange, mycket lange. Sen sa passade det ju bra in i bloggen ocksa. Vi kommer gora det har i Byron Bay, dom har den hogsta Sky Dive:n i hela Australien, for som farfar alltid har lart mig "en Pettersson ska alltid ha det basta" och "ska det va', sa ska det va' ". Det kommer nog bli den mest fantastiska adrenalinkick och endorfinrush jag kommer uppleva denna resa och kanske till och med under hela mitt liv. Jag ar enormt taggad!!! Vi kommer vara fem killar, ett flygplan, ett misson! Jag, Anton, Emil, Filip och Joakim. Fy fan vilket aventyr vi kommer ha alltsa!

Inatt gick vi upp for att se Champions leauge, Inter - Barca. Det borjade ju bra da Barca tog ledningen med 0-1 genom Pedro med sedan vid fulltid var man ju bara frustrerad och less efter man skadat en forlust pa hela 3-1 och da man insett att somnen var omojlig att hitta igen... Men men, jag har aldrig inte litat eller trott pa Barca i 12 ar nu sa jag vet att grabbarna kommer gora allt hemma pa Camp Nou i returmotet och en vinst pa 2-0 racker ju for final! Forza Barca.

Nu maste jag kila, vi ska lira en beachfotboll tunering som varat hostel anordnat! Enn 100 dollar bartab ligger i vinstpotten och det unga lulea/sthlms laget har en stor chans for att ta hem den stora pokalen. Efter att ha spelat i timmar varje dag nere pa stranden ar vi enormt taggade, lite smatt slitna ljumskar och onda tar pa vissa hall men det norrbottniska kampargloden kommer fa oss att kunna avskarma dessa skador och lata var skicklighet ta over showen! Dags att ladda, 50 minuter till matchstart! Forza "the swedes"!

Farfar, var inte orolig for detta sky diving aventyr, det kommer bli sa bra sa! Alskar dig!!!
Mamma, Pappa och Viktor hoppas flytten och den nya inredningen gar bra! Hoppas pa att fa prata med er innan ni aker till Barcelona, annars far ni ha en underbar resa! Alskar er!!!

T-M-D-U

Blue Mountains, Red Rock & Byron Bay. Paradise

Hej kara lasare, jag sitter nu har pa ett internetcafe i Byron Bay. Mitt paradis, min favoritplats pa jorden och njuter till Bob Marley musik och varmande sol. Livet leker verkligen for tillfallet, det finns verkligen inga bekymmer sa langt ogat och sinnet nar. Kanner mig som den storsta livsnjutaren pa denna jord, och det roligaste av allt ar att jag kanner mig sa otroligt dalig pa det. Sa ovan, sa ny inom denna kategori. Att bara ta det lungt, vakna tidigt pa morgonen och ga pa en promenad langs stranden till soluppgangen med ett par kalsonger och en sarong runt midjan. En riktigt harlig upplevelse.

Tankte nu bara snabbt uppdatera er alla vad jag har fatt vara med om de senaste dagarna. Vi lamnade Sydney i tisdags och siktade innat i landet. En dryg timmas korning ligger detta landskapsmirakel, Blue Mountains. En stor, majestatisk och otroligt vackert bergskompani i Australiens outback. Vi (jag, Sebastian och Emil) campade tre natter mitt ute i skogen, pa den enda tillatna campingen inom nationalparken. Vi campade bokstavligt hogst uppe pa ett av bergen, bara meter ifran ett stup vilket ledde till ett 876 meters fritt fall mot doden, det var riktigt coolt. Tur att ingen av oss gar i somnen iaf:) Ne men det var helt otroliga dagar, vi gjorde flera stora vandringar ner for berget, till ett vattenfall samt till de varldskanda "Three sisters". Varje vandring tog emellan 3-5 h sa det var det enda traningspasset vi fick dar uppe i bergen, tyvarr hade dom inget gym...:S Hehe! Nar vi vandrade ner till vattenfallet, det storsta dom hade (180 meters dropp) traffade vi en haftig varelse. En drygt 2.5 meter lang Diamant Phyton. Typ en av dom storsta och coolaste ormarna jag har sett, bara slingrandes framfor oss i sparet ner for berget. Grabbarna flippade ur, eller jag ocksa egentligen men jag var ju tvungen att spela lite cool med tanke pa att jag bott i detta land under en langre tid sa jag borjade ju sjalvklart klattra efter den samt rora och halla lite i den. Mamma jag visste att den var helt ofarlig! Iaf man vs. Wild, Gustav vs. Wild!

Efter denna osannolika naturaskadning borjade vi bila norrut mot nasta anhalt pa var dromresa. Namligen beachhouse:t i Red Rock som jag hade hyrt. Vilket stalle, det gar faktiskt inte att beskriva fran ett internettcafe i Byron bay utan bilder och rosttillgangar, sa bra skribent maste jag bara erkanna att jag inte ar! Men jag kommer snart att lagga upp lite bilder och dylikt, maste bara fa tag pa en egen dator nagonstans! Googla garna alla mina resmal, det borde finnas fantastiska bilder pa bade bergen och Red rock! Iaf, vi stannade ett helt dygn, fick skon somn och surfade, badade och spelade beach fotboll hela dagen. Helt fantastiskt! Mamma, jag har redan bokat huset for oss nar vi ar har i december, du om nagon kommer alska detta soulhealing paradise!

Sedan efter en hel natt och dag i Red Rock satte vi oss i bilen pa nytt och fortsatte uppat. Nu har vi alltsa hamnat i den plats jag sett fram emot under hela resan har i Australien, Byron Bay. Fullt med turister, stor sandstrand och fantastiska surfmojligheter. Byron ar aven kannt for sin stora fyr som ligger uppe pa ett berg osterut sett fran staden. Rolig kuriosa ar faktiskt att om man gar upp for detta berg kommer man till en punkt dar man ar sa mycket osterut man bara kan komma langs Australiens ostkust:) Lite gurrafakta sa dar bara ! Men staden ar helt otrolig, den har allt man behover och mycket dartill! Det kanns som att den har blivit mer "turistig" sen jag var har sist, men jag vet inte det var ju sa lange sen... Men mamma jag tror fortfarande att du haller fast vid ditt uttalande om att du vill ha din aska spridd i detta vatten, det ar sa veckert alltsa!

Idag har jag och Sebbe shoppat lite klader pa morgonen, hittade en hel del fina klader. Jag och Sebbe har testat en hel del olika gym langs vagen upp hit, manga gym tror att vi ska kopa membership de kommande dagarna pa sakert 4 gym mellan Sydney och Byron. Det kanns lite fel att lura folket sa dar men vad gor man inte som backpackers som bara vill testa olika gymkulturer och pa sa satt fa trana gratis i olika stader :) hehe. Vi ska nu ga till det enda gymet dom har har i Byron och utoka var kunskap om Australiens pumping culture, men denna gang kommer vi nog forsoka oss pa en bra deal med tanke pa att vi ska halla till har ett tag framover och inte bara kora igenom som vi gjort tidigare!

Nu maste vi borja glida, gym och sedan surfning vantar! Hoppas att alla som laser detta mar bra, saknar er alla! Ni hor fran mig snart igen! Pussar och Kramar, mycket Karlek! Sebbe halsar till alla han kanner ocksa!

"You get what you put in"

T-M-D-U

Min Hunk har äntligen anlänt!

Nu är han här! Vårat Crew är fulländat, "Sebastian Pisano från Stockholm" är här!

Att vara hemmifrån 7 månader är inte bara harmoni utan även minst sagt jobbigt, en stor saknad finns självklart. Jag saknar mamma, pappa och Viktor som är hemma i lilla Luleå och kämpar emot den sista kylan och flytt av huset. Det är jobbigt att inte ha kunnat prata med min förebild och storebror Marcus som i skrivande stund är ute och seglar utanför Galapagos öarna, där han sitter längst fram på deck med en rom och cola och spelar Bob Marley melodier på sin gura. Jag saknar farfar som jag insett är nästintill omöjlig att leva utan, att han ringer och skriver varje dag gör saknaden nästan bara större. Förlusten av en stor del av mitt hjärta jag tillägnat Matilda med hennes familj har jag även insett stor saknad av. Alla ens vänner som fortfarande är hemma och sliter med jobb och sportframgångar känns tomt att vara utan lika mycket som dom som bara är timmar ifrån en och reser här ute i samma land. Baik, fotbollen, mitt liv ju! Helex, min andra familj, mitt liv ju. Det finns ingen konkret förklaringen hur stora dessa tomrum är. Men det finns självklart saker som får en att må bättre då man kommer in i dessa tankar. Det kan vara upplevelser, platser, framgångar och utveckling bara för att nämmna de första jag tänker på. För mig var det Sebastian, han fyller ut alla dessa tomrum bara med hans existens.

Måste även lyfta fram Emil i detta sammanhang med tanke på att även han är en enormt viktig faktor! Men de flesta av er känner redan till Emil så väl och vet vilken underbar människa han är så jag tänkte ägna lite extra tid att beskriva denna ovanstående hunk - Sebastian Pisano.

Sebbe är min förebild, min bror, min bäste vän. Tack vare att våra fäder är sedan länge tillbaka bästa vänner har vi fått den fantastiska egenskapen att älska varandra. Jag vet inte vad jag skulle vara utan honom, det finns ingen som är likadan. Att vi älskar exakt samma saker är nog den hemliga ingrediensen i vårat förhållande. Han är värsta hunken, kommer från en lika stor och kärleksfull familj som jag och bär runt på ett ännu större hjärta. Han är genomgod och ödmjuk, alla som lär känna honom är förälskade från första stund. Jag var det i alla fall. Minns så väl då vi var i Spanien tillsammans då vi var små, sen dess har jag sett upp till honom, sen dess har jag velat vara honom. Att ha honom hos mig här och nu är bara omöjligt, det är nog den mest overkliga och abstrakta känsla jag kännt i mitt snart 20 åriga liv. Min drömresa, Australien och Sebbe - kombinationen går inte att värdesätta!

Vi båda har enormt vackra och kärleksfulla mödrar, ännu mera träninsginriktade fäder och älskade bröder samt enormt älskade mor- och farföräldrar! Våran minsta gemensamma nämnare är nog välbefinnande där träning och gymet ligger väldigt högt upp på listan. Sebbe har alltid varit mitt mål att vara starkare än, se ut bättre än och bara vara allmänt bättre än i allt. Jag har sen länge tillbaka alltid försökt uppleva detta, men efter nu många års försökande har jag insett att om jag kommer i närheten av hans nivå som människa får jag vara mer än nöjd. Jag kan känna mig besegrad av honom. jag älskar honom så pass mycket. Då jag tänker på ordet besegrad blir gymet den första bilden inuti mitt huvud. Jag har nu varit i Australien under snart 7 månader och tränat i princip varje dag. Jag trodde jag var i min livs form, jag var redo att möta Sebbe och visa vad jag går för. Då anländer Sebbe i Sydney, från Stockholm, från kylan och trycker ner mig i skiten. Killen har värsta formen, utseende mässigt såklart som alltid men en stor utveckling kroppsligt. Pappa, han är mycket grövre/starkare än mig, förlåt. Känns inte bra att svika Petterssons familjen på detta viset.

Sebastian har varit här tre dagar nu, tre overkliga dagar. Under dessa dagar har vi hunnit med om att träna, köpa proteinpulver och starta en typ av "diet". Programmet vi kör kallas "Göra Gurra P tajt, tajt som fan!" He he :) Nu händer det grejjer! Från att ha tränat själv i månader så har jag äntligen en jämn motiverad kille med mig i gymet (hade ju Marcus några månader i Brisbane, annars har det varit tungt) som kan få mig att topprestera. Jag kan bara beskriva dagens pass som förklaring vad jag menar. Körde bröst axlar som variation idag, jag har aldrig varit så slut efter passet. Jag nästintill, då menar jag verkligen nästintill, nära på att svimma två gånger. Jag fick sån kontakt i musklerna så att det svartnade för ögonen och jag var tvungen att sätta mig ner dryga minuten. Det var sjukt. Han körde slut på mig, han dödade mig!

Att ha Sebbe här är minst sagt en gåva, jag är så otroligt glad! Vi tillsammans med Emil kommer göra den bästa resan i våra liv. Det är bara vi som sätter gränserna! Nu ska vi båda sova, komiskt nog tillsammans i samma säng. Faktiskt skönt med lite hunkig närhet! Mycket kärlek från mig och de övriga svenskarna här i Sydney!

Dygnade igår för att se El clasiso, vilken match, vilken känsla! Nu går vi för pokalen, Forza Barca!

"Iron never tells a lie. Friends may come and go but twohundred pounds is always twohoundred pounds"